Tryckmetoder och filtyper

När man ska märka en produkt eller ett plagg så kan man använda olika tekniker, det som avgör vilken teknik är produktens form och material. På vissa produkter kan du välja vilken metod du vill ha, här har du förklaringar på de flesta metoderna.

Tryckmetoder

Screentryck:
Silkscreen är en tryckteknik som bygger på användning av schabloner. Touch eller färg penslas genom en tunn silkes-, eller polyesterväv, där mönstret finns i form av täckande partier. Dessa kan bestå av papper, plast eller av fernissa som penslats direkt på väven. Man använder en schablon per färg. Vid ett tryck av en logotype med två färger så behöver man två schabloner. Screentryck är den vanligaste tryckformen och ofta också den billigaste.
Rekommenderas till: Textila plagg

Transfertryck:
Transfer fungerar på samma sätt som screentryck fast på ark. Arket värms sedan på produkten.
Transfertryck är väldigt bra om du vill att trycken ska hålla längre på utsatta kläder så som arbetskläder, jackor eller tjockare material. Men det används även till reklam- t-shirts, väskor, m.m. Transfertryck är ofta billigt när man vill trycka en logotype med många lite fler färger. En stor fördel med transfermärken är att de kan lagras för att sedan vid ett senare tillfälle kunna användas.
Rekommenderas till: Textila plagg likt tröjor, jackor, väskor och fodral

Tampotryck:
Tampotryck är en teknik som oftast används på hårda produkter som t.ex. pennor, powerbanks, nyckelringar och kundvagnsmynt. I den här tekniken så skapar man en bärare/stencil där trycket är inpräntat, bäraren hämtar sedan färg ifrån en behållare och studsas/duttar sedan färgen på produkten. En färg hämtas åt gången, så om man har 4 färger i sitt tryck så måste man göra 4st bärare/stenciler, en för varje färg. Vissa produkter behöver värmas efter behandling för att härda trycket/färgen.
Rekommenderas till: Hårda Produkter

Brodyr:
Brodyr görs på textila produkter såsom profilkläder, reklamkepsar och väskor. Ofta ser en brodyr mer exklusiv ut än ett tryck.
Logotypen/trycket ritas först av i datorn där man visar datorn hur sömmarna ska gå och hur tätt trådarna ska sys ? detta kallas att skapa ett mönsterkort. Plaggen monteras sedan i maskinerna och de flesta plagg monteras med en tjockare tygbit bakom brodyren (det vita/gråa man kan se på insidan av sin tröja ibland), detta för att stärka upp tyget. Maskinen syr sedan snabbt och smidigt på brodyren på plagget utifrån mönsterkortet
Rekommenderas till: Textilier

Vävda märken:
Vävda eller broderade märken går att få i valfritt utförande. Man kan välja att antingen sy på dem på plaggen alternativt med värmebaksida för att värmas på med transferpress. Det finns även självhärdande baksidor som främst används vid montering på t.ex. väskor. Det krävs en viss värme och konstant tryck för att märkena ska fästa.
Har man en detaljerad logga med exempelvis färgtoningar så är ett vävt märke den bästa lösningen då det erbjuder en väldigt hög detaljrikedom.
*Rekommenderas till: Textilier

Schablon/Mönsterkort:
Är en unikt framtagen mall/tryckplåt för ert tryck. En schablon tas fram för varje tryckfärg. Man trycker sedan en färg i taget och låter färgen torka emellan och bygger på så vis upp er logga/budskap. Schabloner används vanligtvis vid screentryck. Vi sparar alltid dessa schbloner så att ni enkelt kan beställa fler produkter.
Mönsterkort inkluderar alla färger er logtype har.

Kliché:
Betecknar att något är unikt framtaget för er. En kliché är ett annat ord för schablon eller startkostnad.

Korrektur:
Är en skiss där vi illustrerar tryckets storlek och placering på produkten ni önskar. För att undvika missförstånd måste vi alltid ha ditt godkännande på ett digitalt korrektur innan vi går i tryck. Är du inte nöjd med placeringen så begär du att få det ändrat.

PMS / Pantone:
Pantone Matching System (PMS) är ett referenssystem för angivande av färgnyanser.Systemet är en internationell standard och hjälper till att specificera, matcha och kontrollera tryckfärger.

Vanliga filtyper

Det finns många olika format att spara bilder i. Nedan ser du en lista med olika bildformat med det viktigaste du behöver känna till.

Tiff står för Tagged Image File Format. Formatet klarar av olika färgrymder som exempelvis CMYK och RGB. En smart funktion med formatet är att man även kan spara flersidiga dokument. Det innebär att du exempelvis kan spara alla dina lager i Photoshop i en enda Tiff-fil. En annan bra sak är att man kan infoga en ICC-profil inuti bilden för att få korrekt färghantering. Formatet är mycket bra vid grafisk produktion eftersom formatet har stöd för nästan allt man behöver till detta.

Detta format används främst för foton och bilder.


EPS står för Encapsulated PostScript och är en variant av sidbeskrivningspråket Postscript. Det är alltså inte av typen bitmap (pixlar) som många andra format. Det här formatet är väldigt vanligt att spara i ifall man arbetar med logotyper då man kan spara och fortfarande behålla skalbarheten (förstora utan att det blir grynigt/pixligt).

Detta är ett vanligt format för logotyper och andra mer exakta trycksaker (som t.ex. bildekor och fasadskyltar).


PDF står för Portable document format och är ett väldigt mångsidigt dokument. Du kan spara både vektor- och pixelgrafik i pdf-filer. När du öppnar en pdf-fil på din skärm så efterliknar den tryckt papper så nära det går att komma.

PDF lämpar sig väldigt bra till trycksaker.


JPEG eller vanligen kallat JPG står för Joint Photographic Expert Group. Det är en utbredd standard när det gäller digitala bilder och speciellt foton. Men det finns tillfällen då man absolut bör undvika JPG; När det t.ex. finns många raka linjer eller skarpa kontraster i bilden. Anledningen till detta är sättet JPG komprimerar data. Du förlorar även kvalitét i bilden varje gång du sparar om den.

JPG används främst för foton.


PNG står för Portable Network Graphics och är vanligt för digital grafik som inte är foton. PNG har många likheter med GIF; de är båda av typen icke-förstörande komprimering och båda har stöd för genomskinlighet (något som t.ex. JPG saknar). Men PNG har även stöd för olika grader av genomskinlighet, ser likadan ut på olika webbläsare och den komprimerar även färgerna mycket bra.

PNG används främst för webben/hemsidor.


GIF står för Graphics Interchange Format och har många likheter med PNG. GIF anses dock vara föråldrad och har i många fall blivit ersatt med PNG. Sparar man ett foto i GIF så kan man tydligt se att bilden blir grynig eftersom det bara finns stöd för ett begränsat antal färger. GIF är dock fotfarande ganska populärt eftersom det har stöd för enkla animationer, vilket många andra format inte stödjer.

GIF används till enklare animation och små bilder. Även detta format används främst för webben/hemsidor.